Inspiration
Ibland vill jag lägga ut texten lite mer för att bjuda in till ett evenemang, beskriva något intressant eller bara inspirera i största allmänhet. Sådana inlägg lägger jag här nedan. Det blir inte en regelbundet återkommande blogg, utan snarare en plats där jag kan meddela mig när andan faller på.
Öppet hus ”Tusen Trädgårdar”
Söndagen den 1 juli öppnar vi vår trädgård för besökare mellan kl 11 och 17. Vi medverkar i det rikstäckande evenemanget ”Tusen Trädgårdar”, vilket är en väldigt trevlig evenemangsidé, där man kan få besöka privata och offentliga svenska trädgårdar över hela landet. Tusen Trädgårdar-öppet sker bara vartannat år, så därför vill vi passa på vara med nu när vår trädgård börjar bli färdig.
Här kan man tala om trädgård med mig och se många spännande lundväxter. Man kan se hur jag bygger upp växtbäddar utan att gräva, undviker gräsmattor men älskar grusytor, har komposter lite överallt m m. Sedan kan man ta sig en härlig fika i och runtom växthuset där Vera och Klara driver ett jättefint Café.
Dessutom håller min man, Calle Forsberg öppen verkstad där man kan se och köpa hans keramik. Calle har t ex tillverkat flera härliga krukor, en del jättestora. Han har alltid tallrikar, koppar och fat ur den pågående produktionen på hyllan, och även sekundalådor att botanisera i. Titta gärna på www.calleforsberg.com för att se vad Calle gör, om du inte redan vet det.
Välkommen in i vår gröna lund!
Om konsten att sköta gruset och de viktigaste redskapen
I min trädgård som mest liknar en lund, har jag inga gräsmattor. Men för att få pauser mellan mina yviga planteringar har jag lugna grusytor vid umgängesplatser och gångstråk.
Människor som kommer hit brukar fråga hur jag kan hålla gruset så rent från ogräs, och det är faktiskt ganska roligt att svara på det, för det är enkelt om man har en väl iordninggjord grusyta att utgå ifrån.
Vi kan ta detta lite från början. Vad är en väl iordninggjord grusyta? Jo, vid anläggningen av t ex en gång behöver man schakta ur gångsträckan med 15-20 cm och sedan lägga ett lager av stenmjöl, sk 0-8, över ytan. Man vibrerar med maskin och vattnar i omgångar, tills man har fått en betongliknande, hård kaka. Grusgången toppas med natursingel 4-8 mm eller 8-12 mm i ett 3-4 cm tjockt lager. Natursinglet är en sk ändlig resurs, så man får inte slösa med det. Markväv lägger man bara ut underst om det finns svåra rotogräs på platsen, som åkerfräken, åkertistel, kvickrot och kirskål, eller om jorden är väldigt lerig.
En gammal grusyta som har fått gro igen är däremot nästan hopplös att sköta om och hålla fin. Där har mullämnen bildats, växter fröat av sig och frön fått gro. En grusyta måste hållas fri från för mycket nedfallande ansamlingar av löv, frukt och ogräs som går i frö.
Nu tillbaka till skötseln av den välgjorda grusgången. Man kanske behöver gå över vissa ytor med en grusskyffel, ni vet ett sånt där redskap på skaft med en vinklad stålplatta längst ner. Jag brukar göra det någon gång per månad för att få bort små frösådda plantor som börjar synas i gångarna. Om man stör dessa små med skyffeln fram och tillbaka, en solig dag, så dör de direkt och man kan kratta dem med sig. En räfsa av fjäderstål är vad man ska ha när man krattar sina grusytor. Först krattar man ur det skyfflade ogräset och sedan krattar man gruset jämnt och fint. Jag bor på en ås, så jag har många sluttande gångar. Därför krattar jag dessa alltid uppåt. Jag jobbar lite fram och tillbaka för att sprida natursinglet jämnt om det behövs, och så avslutar jag med den där uppåtkrattningen. Den lilla filmen är lite på skoj, men där ser man effekten av fjäderstålet då gruset sprätter iväg och fördelas på ett vackert vis.
Skönhet med dinosaurietaggar
Helst ska det vara ”vildrosor”, om ni frågar mig, och de få arter som inte rådjuren ger sig på förstås. Då är vingrosen, Rosa sericea pteracantha, en given kandidat. Den har så fantastiska vingformade taggar som är tunna och klarröda som unga.