Helst ska det vara ”vildrosor”, om ni frågar mig, och de få arter som inte rådjuren ger sig på förstås. Då är vingrosen, Rosa sericea pteracantha, en given kandidat. Den har så fantastiska vingformade taggar som är tunna och klarröda som unga.

Därför bör man ge sig på monstret och beskära det så att det går att njuta av buskens unga grenar i motljus. Ja, det är viktigt! Plantera din vingros så att dess många taggar kan genomlysas av solen åtminstone någon del av dagen, så får du ett underbart blickfång. Och inte nog med det. Blommorna är mycket speciella, enkla vita, och sitter glest på korta skaft längs grenarna. Skönt att busken inte blommar ”överdådigt” tycker jag, utan att man kan se blommorna var för sig. Nästan lika vackra som taggarna men runda och vänliga, är de lackröda nyponen i det fina bladverket.